Den 28 mars 2009 klockan 20.30-21.30 släcker miljontals människor ljuset i en manifestation för klimatet. Världen förenas i en enkel handling – att släcka ljuset under 1 timme. WWF uppmanar nu alla att delta.
Mer än 540 städer i 75 länder har hittills anmält sig till Earth Hour. Sydney, Peking, London, Los Angeles, Moskva, Köpenhamn, Göteborg och Malmö är några av städerna som kommer att delta. I Sverige har massor av privatpersoner och i skrivande stund så har ca 130 företag anmält sig. Filmstjärnor har anslutit sig, stora evenemang har satts igång. Fortsätt läsa ur ‘Earth Hour – Släck ljuset för en ljusare framtid’
Vid utgrävningar för att skapa ett parkeringsgarage i närheten av La Brea i centrala Los Angeles, stötte man år 2007 på något unikt. Ett fossilt skelett av en mammut från senaste istiden. Det i sig är inte det unika, utan det faktum att skelettet var helt intakt bortsett från ett bakben som fattas. Mammuten ska ha dött i fyrtioårsåldern och pga dess betydelse som fynd har den även fått ett namn; Zed.
Rekonstruktion av en mammut
Mammuten var dock inte det enda fyndet, men hittades en bit ifrån de övriga. Under utgrävningarna för garaget hittade man en stor mängd andra fossiler men eftersom det skyndade på med byggandet av garaget, så uppfann man en annorlunda och ny teknik för att kunna göra utgrävningarna av fynden.
23 stycken stora lårar med jord, lera och tjära fraktades till George C. Page Museum för att där genomgå den noggranna undersökningen av arkeologerna. Så här långt har man bara hunnit börja undersökningarna av tre av lårarna och man räknar med att det kommer ta åtminstone fem år att gå igenom allt material. Fortsätt läsa ur ‘Unikt fynd av mammut mitt i Los Angeles’
I Skåne har man hittat unika spår i snön. Det var när länsstyrelsen i torsdags i förra veckan påbörjade sin årliga inventering av lodjur som man hittade spåren; först i närheten av Hässleholm och dagen efter utanför Osby.
Det som är unikt med dessa spår är att de troligen är gjorda av en hona och en unge, vilket betyder att det i sådana fall är första gången i modern tid som det har skett en föryngring av lodjur i Skåne.
Lodjuret är näst efter björnen vårt vanligaste stora rovdjur på fyra ben. Det beräknas finnas minst 1200 individer i vårt land och de förekommer från Norrbotten ner till Småland. Och nu alltså också i Skåne.
Även om det finns 1200 lodjur, så är det få som sett något i vilt tillstånd. Fortsätt läsa ur ‘Lodjursspår i Skåne som pekar på något unikt’
Kanske det, om även i liten skala. På Georgia Institute of Technology har forskare upptäckt att kombinationen hamster, hamsterhjul och en liten el-alstrande jacka med nanogeneratorer är en hit. Man började först med att sätta den lilla jackan på en råtta men märkte snart att råttan inte var särskilt intresserad av att springa. Hamstrar däremot, är gärna aktiva så en sådan fick det bli.
Genom att hamstern springer i sitt hjul, kliar sig och hoppar omkring på hamstervis, så alstras energi. Dvs den biomekaniska energin i kroppen transformeras till elektricitet.
Man har utvecklat denna teknik sedan 2005 och sett att nanogeneratorer kan drivas av oregelbunden mekanisk rörelse som vibrationen av stämband, en flaggas fladdrande i vinden, trummande med fingrar eller alltså en hamster i rörelse.
”Detta visar att vi verkligen kan använda rörelse från människor eller djur för att alstra elektrisk ström”, säger Zhong Lin Wang, ledare för projektet.
Vad skiljer oss människor från andra djur? Vi har fått utesluta flera saker som svar på den frågan; som t ex kommunikation, känsloliv, samt tillverkande och användande av verktyg, då vi upptäckt att även djur är kapabla till detta. Kanske tror vi att det är intelligensen som skiljer oss genom förmågan att kunna urskilja skillnader och förhållandet mellan två föremål?
Om man t ex har två enkronor i vänstra handen och en femtioöring och en femkrona i den högra, så kan vi uppfatta att mynten i vänstra handen är likadana, medan de i den andra handen är olika varandra.
Psykolog Ed Wasserman på University of Iowa har gjort experiment med duvor och babianer som visar att det inte bara är människan som har en kognitiv förmåga att se skillnader och likheter mellan föremål. Fortsätt läsa ur ‘Vad är skillnaden mellan babianer, duvor och människor?’
När man tänker på Afrikas savanner så tänker man nog också på alla de fantastiska djur som finns där; elefanter, lejon, giraffer. Magnifika, ståtliga djur.
Men det man kanske inte vet är att de som bär upp hela savannen är små varelser med sex ben som har funnits på jorden i mer än 50 miljoner år: termiter.
De kallas ibland för ”vita myror” men den benämningen är missvisande eftersom de inte alls är några myror.
Termiter, som det finns 2000 olika arter av, är skadedjur i mångas ögon och nog kan de göra stor skada på olika byggnader. Men på savannen är de grundpelare och effektiva återvinnare då de tar hand om döda träd och växter samt spillning från andra djur. Tillsammans med saliv och jord eller lera skapar de sedan tornliknande bon som kan vara ända upp till 13 meter höga.
Dessa stackar tjänar i sin tur också som bon för andra djur, t ex fåglar. Fortsätt läsa ur ‘Savannens stöttepelare som odlar svampar’
En ur-historisk, ur-stor orm har hittats av forskare. Ormen levde i nordöstra Colombia för närmare 60 miljoner år sedan. Med sina 13 meter i längd och en uppskattad vikt på ca 1000 kg, skulle ormen ha kunnat nå upp till höften på en människa med sitt enorma midjemått.
För att jämföra så väger världens idag tyngsta orm, den gröna anakondan, futtiga 250 kg. Och världens längsta orm, nätpyton, kan bli omkring 10 meter lång.
Titanoboa cerrejonensis är namnet ormen fått och den är släkt med dagens kungsboa. Dess fossila kvarlevor hittades i Cerrejon, en av världens största öppna kolgruvor som ligger i norra Colombia.
I nyhetsklippet nedan berättar en paleontolog om ur-ormen. Lägg märke till ryggkotorna han visar på slutet! Den lilla är från en anakonda och den stora från den historiska ormen. Det ger en uppfattning om hur pass stor denna ur-orm faktiskt var.
På Skånes Djurpark i Höör har det blivit fler björnar, men man vet ännu inte säkert hur många. Det är honan Ester som tillsammans med sin partner Glok har fått tillökning inne i idet, något som upptäcktes den 14 januari.
Ester är förstföderska och man vill inte störa henne och ungarna i onödan, därför vet man inte exakt hur många som sett dagens ljus.
Glok och Ester - lyckliga nyblivna föräldrar. Bilden är tagen på Skånes Djurpark av fotograf Mick Olsen. Publicerad med godkännande av djurparken.
Men ett spinnande ljud som kommer av att ungarna diar, avslöjar en nedkomst och man tror att det är åtminstone två ungar eftersom man hört två olika ljud.
Man väntar sig att ungarna kommer att kika fram ur idet någon gång i mars eller april då vårsolen börjar värma.
Glok och Ester är av arten brunbjörn som känns igen på sin storlek med sina grova ben, kraftiga hals och puckel över skuldrorna. Brunbjörnar kan vara från 1-2,8 meter i längd. Honors vikt ligger mellan 60-100 kg och hanar 100-200 kg.
Brunbjörnar brukar para sig någon gång i april-juni varpå 1-3 ungar föds efter 7-9 månader. En björnhona föder normalt sett ungar vartannat år.
Forskare har funnit två fossila skelett av 47,5 miljoner år gamla valar, en helt ny art som fått namnet Maiacetus inuus.
Knölval
Det som är spännande och intressant med just dessa fossila skelett är att de hade stora tänder avsedda för att äta fisk men också fenlika lemmar med fingrar och tår, som de kunde använda på land.
Den ena av valarna var gravid och fostret låg i position för att födas med huvudet först, något som är typiskt för landlevande däggdjur. Valar av idag föder sina ungar med stjärten först.
Philip Gingerich, en av paleontologerna som upptäckte valfossilerna, menar att det är tydligt att valarna en gång i tiden levde ett strandbundet liv och förflyttade sig fram och tillbaka mellan land och hav.
För 40 och 50 miljoner år sedan var havet väldigt rikt på fisk och andra vattenlevande varelser. På land ökade mångfalden av olika däggdjur vilket innebar en kamp om maten. Så vissa däggdjur började söka sig till vattnet bara för att hitta mat och återgick sedan till land igen. Men så småningom började de att leva hela sina liv i havet.
Att vi mår bättre med växter omkring oss är väl känt och det har gjorts flera undersökningar på detta. Det har bl a visat sig att vi koncentrerar oss bättre och får inte lika ofta huvudvärk om vi befinner oss där det finns mycket växter. På sjukhus har man märkt att patienter återhämtar sig snabbare och behöver ta mindre smärtstillande, med växter i sin närhet.
Något som också är bra med växter är att de är naturliga luftfuktare. Klimatet inomhus blir bättre och man andas lättare, blir inte lika torr i hud och slemhinnor. Växter är också bra luftrenare. De tar effektivt hand om kemiska ämnen i luften genom att absorbera dem samtidigt med koldioxiden som de behöver för fotosyntesen. Även jorden är till hjälp, eftersom det i den finns nyttiga mikroorganismer som tar hand om skadliga ämnen. Fortsätt läsa ur ‘Växter hjälper oss att må bra’
Senaste kommentarer