Utanför Eksjö i Småland bor Stig-Anders Svensson, även kallad Hästmannen från dokumentären med samma namn och som visats på tv.
Stig-Anders har enligt Barometern/OT nu fått djurförbud, ett beslut som mötte stor uppståndelse och filmaren Peter Gerdehag är upprörd.
Han menar att Stig-Anders sköter sina djur klanderfritt och detta vet han eftersom han dokumenterat och följt Hästmannen i ett halvår för en uppföljning av dokumentären.
Beslutet om att ge Stig-Anders djurförbud verkar ha tagits på väldigt svaga grunder och baseras på hur man tror att djuren kommer att må den kommande vintern. Inte på hur de mår i dagsläget.
Den senaste inspektionen av djuren gjordes i juni i år, då allt såg bra ut enligt länstyrelsen. Ändå har man fattat beslutet att Stig-Anders inte får ha några djur alls från och med den 15 oktober.
Ben Heimdal vid länsstyrelsen i Jönköping menar att det är när vintern kommer som problemen följer eftersom hästarna blir stående inomhus. Länsstyrelsen utgår i beslutet om djurförbud från hur det har varit tidigare vintrar och antar att det kommer bli detsamma även i år.
Stig-Anders har bl a tre ardennerhästar vid namn Linda, Sally och Mona. Han har fått god hjälp av många människor att ta hand om dem.
”Det här är så upprörande att det bara måste visas”, säger Peter Gerdehag till Barometern. Vi på VildDjur.se kan bara hålla med.
Läs mer: Barometern.se
I Papua Nya Guinea finns det mer än 2,500 stammar med naturfolk som man känner till. Och nu kan man lägga till ytterligare en. Det har nämligen upptäckts en tidigare helt okänd stambefolkning inne i de djupa skogarna.
Nomadstammen som kallas Koroway, består av ungefär 3000 människor.
De pratar sitt eget språk och är jägare-samlare. De bor i hyddor uppe i träden och lever av djur och växter som finns i skogen.
Efter rapporter från missionärer om den tidigare okända befolkningen, så skulle tjänsteman för folkräkningen bege sig för att finna dem.
Det var ingen lätt uppgift. Efter att ha rest med båt från den närmaste permanenta byn, fick de sedan vandra i två veckor och då kom de ändå bara till utkanten av stammens territorium.
Intressant är också att forskare förra månaden hittade tidigare okända djurarter i Papua Nya Guinea, så det är uppenbart så att vi känner till långt ifrån allt om vad som existerar på vår jord, vare sig det handlar om människor, växter eller djur.
Läs mer på Discovery Online
Att det årligen förekommer mängder med försök på djur för att framställa läkemedel, är knappast någon nyhet.
Varje år är det trots detta inte mer än 20-30 nya läkemedel som lanseras internationellt och många läkemedel får rensas bort eftersom de inte gett några bra resultat vid djurförsöken.
Tester på djur är dessutom både dyrt och tidskrävande, vilket gör hela processen långdragen.
Forskare vet ju egentligen att vi människor inte ”är några råttor eller hundar”, som Sören Mattson, professor i medicinsk strålningsfysik, säger.
Med andra ord; tester på djur är egentligen inte tillräckligt tillförlitliga. Ändå utförs de.
Det bästa för både djuren och för oss människor, vore om det fanns ett nytt sätt för att framställa och pröva läkemedel som kunde ersätta försök på djur. Och nu finns det goda nyheter för alla försöksdjur och djurvänner; något som kallas mikrodos. Fortsätt läsa ur ‘Goda nyheter för försöksdjur?’
Den finns i nio nyupptäckta varianter av utseende. Det som är gemensamt, oavsett om den är röd, lila eller fläckig, är att den är en fisk och att den har händer.
Ja, du läste rätt. Det finns fiskar med händer. De kallas, ganska naturligt, för ”handfish” och nu skriver
National Geographic om de nio nya arter av handfisk som är namngivna och identifierade.
Sammanlagt finns det 14 arter av handfisk och de existerar bara i de grunda vattnen kring sydöstra Australien. Fortsätt läsa ur ‘Fisk med händer och giftigt skinn’
Det var säkert med viss förvåning som folket i Mölnbacka i Värmland upptäckte de nya innevånarna. Stora, skygga fåglar hade nämligen sedan en tid tillbaka observerats i de värmländska skogarna. Var det strutsar? Emuer?
Nej, det var inget av dem. I oktober fick mysteriet sin förklaring när ägaren till fåglarna förklarade att de var hennes och att de varit på rymmen sedan april. Och – det var nanduer.
Nandun kommer ursprungligen från Sydamerika. Hos nanduerna är det pappan som tar hand om både ruvandet av äggen och uppfostrandet av småttingarna.
Fåglarna lever i flockar där hanen gräver en grop åt honorna för dem att lägga sina ägg i. Det kan bli upp till 60 ägg i en grop.
När äggen är lagda så sätter hanen genast i gång med att ruva. Skulle det komma en eftersläntrande hona så får hon snällt värpa sitt ägg utanför gropen, för den blivande pappan flyttar minsann inte på sig.
Hanen rullar sedan försiktigt in ägget bland de andra i gropen.
När äggen kläcks tar pappan hand om dem helt och hållet själv, ser till att de får mat och skyddar dem mycket noga mot alla potentiella hot och inkräktare.
Källor och mer läsning: Borås Tidning, Kolmården
Nej, klumpig kanske den inte är i ordets rätta bemärkelse, men den heter i alla fall klumpfisk. Förmodligen för att den ser ut som en klump.
Det var på Sibirenstranden i Ängelholm som Eva Carlsson Toft hittade fisken tillsammans med sina två hundar. Vid efterforskningar så kom det fram att fisken med det udda utseendet var en klumpfisk.
Klumpfisken är inte en jättevanlig men heller inte helt ovanlig besökare i de svenska vattnen. Den har länge kommit som en tillfällig gäst från sydligare vatten, då den lätt förs iväg av havsströmmar.
Fisken kan bli upp till fyra meter lång och väga över 2000 kilo. Men det största exemplaret som återfunnits i Sverige fastnade i en trål och vägde 478 kilo.
Klumpfisken ligger ofta på sidan vid havsytan när det är lugnt väder med fenorna viftande och kallas därför också ibland för solfisk. När den halas upp ur vattnet ger den ifrån sig ett grymtande ljud.
Källor och mer läsning: Hd.se, Fiskbasen.se, Wikipedia
Lotusblomman är en vattenlevande växt, med rötterna i dyn och kronbladen som sträcker sig mot skyn. Den är till utseendet lik näckrosväxter men är inte släkt med dessa.
Lotusen finns i två arter och växer i Nordamerika, Asien och norra Australien. Den är en symbol för andlig utveckling inom vissa traditioner och är Indiens nationalblomma.
Det finns något med lotusblomman som gäckat forskare – den gillar nämligen inte att få vatten på sina kronblad.
Men frågan har varit hur den gör för att hålla sig torr? Fortsätt läsa ur ‘Lotusblommans hemlighet nära sin upptäckt?’
Den första snön har nu fallit över Peking, vilket är i det tidigaste laget. Närmare bestämt så har ingen snö fallit så här tidigt på säsongen på hela tio år. Men det var något särskilt med snötäcket över huvudstaden: det var framkallat av meteorologer.
Peking hade nämligen länge besvärats av torka och för att råda bot på detta så sprutades det in särskilda kemikalier i moln för att framkalla regn. Detta är en teknik som ofta ger resultat. Att regnet blev till snö berodde på minusgrader och kraftiga nordliga vindar.
Källa: Yahoo News
Människan är ett uppfinningsrikt och kreativt djur med en stor förmåga till att skapa. Det finns många bevis på detta i form av vackra och magnifika byggnadsverk världen över. Ett av dessa vackra verk är en trappa som omges av två mysterier och som ofta beskrivs som mirakulös, oförklarlig och underbar. Jag pratar om spiraltrappan i Lorettakapellet, Santa Fe, USA.
När kapellet stod färdigt 1878 så hade man helt missat att göra en trappa upp till körläktaren 6,7 meter upp.
Ingen av hantverkarna hade någon enligt nunnorna bra lösning på problemet och ansåg heller inte att det gick att bygga till en trappa i efterhand.
Fortsätt läsa ur ‘Spiraltrappan i Lorettokapellet förbryllar och hänför’
Viltstängsel är en vanlig syn längs med vägarna numera. De gör säkerligen sitt jobb med att hålla vilda djur borta från vägen, men inte i alla fall.
Rådjur och vildsvin kan ha en tendens att ta sig utanför stängslet, i alla fall har det varit så utmed E4:an mellan Mantorp och Norrköping.
Nästan dagligen kom det tidigare ut rådjur på vägen, enligt Nicklas Sundström från Vägverket. Rådjur hoppar över stängslen, medan vildsvin gräver sig under dem.
Vägverket har nu kommit med en lösning; åtta viltuthopp vid de platser där problemen varit som störst. Ett viltuthopp är två meter högt med väggar i betong och hål i stängslet, som djuren kan hoppa ner igenom om de kommit ut på fel sida. Uthoppen har mjuk sand nedanför och har visat sig fungera bra, spåren i sanden avslöjar att de används.
Källa: Hd.se
Senaste kommentarer