<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>VildDjur.se &#187; Havet</title>
	<atom:link href="http://vilddjur.se/category/havet/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://vilddjur.se</link>
	<description>För djur och naturälskare</description>
	<lastBuildDate>Mon, 06 Sep 2010 13:34:15 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=abc</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Havets Vargar &#8211; Späckhuggarna</title>
		<link>http://vilddjur.se/havet/havets-vargar-spackhuggarna/</link>
		<comments>http://vilddjur.se/havet/havets-vargar-spackhuggarna/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 15 Jul 2009 10:57:28 +0000</pubDate>
		<dc:creator>VildDjur.se</dc:creator>
				<category><![CDATA[Havet]]></category>
		<category><![CDATA[späckhuggare]]></category>
		<category><![CDATA[valar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://vilddjur.se/?p=1016</guid>
		<description><![CDATA[Det går knappast att ta miste på en späckhuggare när man ser en. De korta, runda huvuden och stora kompakta kropparna tillsammans med dess svarta översida och vita undersida gör späckhuggaren till en syn som man inte lätt glömmer.
Späckhuggaren är den största arten i delfinfamiljen och är en välkänd tandval. Namnet sägs komma av att [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det går knappast att ta miste på en späckhuggare när man ser en. De korta, runda huvuden och stora kompakta kropparna tillsammans med dess svarta översida och vita undersida gör späckhuggaren till en syn som man inte lätt glömmer.</p>
<p>Späckhuggaren är den största arten i delfinfamiljen och är en välkänd tandval. Namnet sägs komma av att den attackerar större valar för att äta späcket eller när valkropparna flöt fastsnärjda längsmed valfångstbåtarna och männen var i färd med att ta vara på fångsten.</p>
<p>Men dess största födokälla är fisk och en och annan säl som de ibland har setts tvinga ner i vattnet genom att t ex bryta igenom isflak underifrån. Ofta utförs jakten genom ett intelligent samarbete mellan valarna i flocken. Flocken kan variera mellan 5 &#8211; 25 djur men har ibland setts bestå av  tillfälliga grupper om 150 individer. Säkert en mäktig syn att beskåda!</p>
<p style="text-align: center;"><object classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" width="425" height="350" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"><param name="play" value="false" /><param name="loop" value="false" /><param name="menu" value="false" /><param name="src" value="http://www.youtube.com/v/BNg42BAvSdc" /><embed type="application/x-shockwave-flash" width="425" height="350" src="http://www.youtube.com/v/BNg42BAvSdc" menu="false" loop="false" play="false"></embed></object></p>
<p>Källor: <a title="Wikipedia" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Sp%C3%A4ckhuggare" target="_blank">Wikipedia</a>, <a href="http://www.zoonen.com/perzoonen/artikel.asp?oid=230068">Zoonen</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://vilddjur.se/havet/havets-vargar-spackhuggarna/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Östersjön på väg att friskna till?</title>
		<link>http://vilddjur.se/havet/ostersjon-pa-vag-att-friskna-till/</link>
		<comments>http://vilddjur.se/havet/ostersjon-pa-vag-att-friskna-till/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 13 May 2009 10:48:43 +0000</pubDate>
		<dc:creator>VildDjur.se</dc:creator>
				<category><![CDATA[Havet]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[miljön]]></category>
		<category><![CDATA[östersjön]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://vilddjur.se/?p=845</guid>
		<description><![CDATA[På grund av övergödning mår Östersjön inte särskilt bra och detta är ingen nyhet. Nyheten är att det nu verkar som att havet kan friskna till.
Fredrik Wulff som är professor i marin systemekologi vid Stockholms Universitet, menar att det har skett ett trendbrott i det ömtåliga innanhavet då utsläppen av gödningsmedel nu för första gången [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>På grund av övergödning mår Östersjön inte särskilt bra och detta är ingen nyhet. Nyheten är att det nu verkar som att havet kan friskna till.<br />
Fredrik Wulff som är professor i marin systemekologi vid Stockholms Universitet, menar att det har skett ett trendbrott i det ömtåliga innanhavet då utsläppen av gödningsmedel nu för första gången minskar.</p>
<p><a href="http://en.wikipedia.org/wiki/File:Baltic_Sea_(Darlowo).JPG" target="_blank"><img class="alignright size-full wp-image-848" title="Östersjön" src="http://vilddjur.se/wp-content/u-vilddjur/2009/05/ostersjon.jpg" alt="Östersjon" width="314" height="223" /></a>2007 enades miljöministrarna i länderna kring Östersjön om att återfå naturliga nivåer på utsläppen.</p>
<p>Sedan nya reningsverk börjat byggas i Polen och böndernas hantering av gödsel i framför allt Danmark men även Sverige förbättrats, frisknar Östersjön långsamt till.</p>
<p>Det är läckaget av kväve som minskar tack vare bättre hantering av gödsel och de nya reningsverken tar hand om fosforn.</p>
<p>De stora effekterna syns dock först om 30-50 år, enligt vad SvD skriver.</p>
<p>Källa: <a title="SvD" href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2876039.svd" target="_blank">SvD</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://vilddjur.se/havet/ostersjon-pa-vag-att-friskna-till/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
