Det är lätt att bli lekfull när det är fint väder.

Rådjuret Pip blev övergiven av sin mamma i tidig ålder men hade turen att genast bli adopterad av Kate, en vänlig Grand danois. Kate och Pip har till och med en egen facebook sida.. ![]()
Det är lätt att bli lekfull när det är fint väder.

Rådjuret Pip blev övergiven av sin mamma i tidig ålder men hade turen att genast bli adopterad av Kate, en vänlig Grand danois. Kate och Pip har till och med en egen facebook sida.. ![]()
Spanien finns tydligen bland preferenserna hos våra svenska Storkar.
Det skånska storkprojektet startade 1989 i Karups Nygård utanför Sjöbo. Förra sommaren häckade 26 av storkprojektets par i frihet. De flesta vuxna storkar stannar i Skåne över vintern men två storkar tycks ha fått nog av den kalla vintern och gett sig av söderut. En stork har setts till i Sydafrika och den andra kunde spåras via GPS till norra Spanien.
Med hjälp av sändaren kunde storken följas på sin färd genom Tyskland, Frankrike och vidare till Spanien. Där har den sedan stannat och håller nu till på en soptipp utan för staden Lleida väster om Barcelona vilket också har uppmärksammats i spansk TV.
Läs mer: YA, Svenska storkprojektet
Ja, du läste rätt i rubriken. Det finns en fisk vars yngel diar.
Vanligtvis hör vi ju bara talas om diande som ett beteende hos däggdjur, men forskare har nu upptäckt att tånglaken diar sina små.
Tånglake, även kallad ålkusa, tillhör gruppen abborrartade fiskar.
Den har en långsträckt kropp på 25-30 centimeter och förekommer runt Sveriges kuster, från Bohuslän upp till Norrbotten.
Den har bland den längsta dräktigheten hos fiskar, ungefär ett halvår. Jämför det med t ex guppy som bara är havande några veckor. Både guppy och tånglake föder fram sina yngel direkt, de lägger alltså inga ägg.
Forskare har inte kunnat förstå hur tånglaken kan vara dräktig så länge och sedan föda så stora fiskyngel. Men nu vet de. Ynglen diar sin mor redan under dräktigheten och även efteråt när de kommit ut i det stora vida havet.
Läs mer: BBC Earth News
De utgör hela 80 procent av jordens djur; insekterna. Bland alla dessa insekter finns det en art som oftast inte väcker några ömma känslor eller glada tillrop – kackerlackan.

Kackerlackor fanns på jorden redan för 300 miljoner år sedan. Här är en som hittats i 40-50 miljoner gammal bärnsten. Foto Anders L. Damgaard.
Men nu kanske vi kan börja se kackerlackan i ett annorlunda ljus, i alla fall när vi förstår att de i framtiden kan komma att hjälpa oss.
Forskare har nämligen upptäckt något mycket viktigt med dessa små varelser:
I kackerlackans hjärnvävnad produceras naturlig antibiotika, något som bidrar till att insekten klarar att överleva i områden som är rena bakteriehärdar.
En kackerlacka kan klara att leva med ett infekterat ben exempelvis pga denna fiffiga skyddsmekanism. En infektion i själva hjärnan skulle dock vara dödlig för en kackerlacka, då den vore helt utan skydd. Fortsätt läsa ur ‘Kackerlackor gör antibiotika i hjärnan’
Då och då hör vi talas om hur ett djur adopterar en varelse av annan art. Även om det inte är ett helt ovanligt fenomen så är kanske denna historia lite speciell.
En katt fick kattungar och ungefär samtidigt ramlade en ekorrunge ner från ett träd. Kattens ägare löste situationen genom att lägga ungen hos kattmamman, där den genast kände sig som hemma.
Kattmamman tar hand om ekorrungen som den vore hennes egen och nu kommer vi till det intressanta; den lilla ekorren har t o m lärt sig att spinna som en katt. Kolla bara in det här klippet:
Hur uppstår tänkandet och hur går det till när vi tänker? Vad är medvetandet? Dessa frågor kan kanske lösas med hjälp av ett gäng råkor på sju stycken individer.
Fåglarna, som bor hemma hos kognitionsforskaren Mathias Osvath öster om Lund, ingår i det största forskningsprojektet någonsin om djurs beteende. I projektet ingår
bl a institutioner i Tyskland, Österrike, USA, Japan och Nya Zeeland.
Mathias Osvath arbetar vid Lunds Universitet och kunde förra året visa upp en studie om hur schimpanser planerar för framtiden. Detta gjorde honom känd över hela världen.
Det var schimpansen Santino som demonsterade det hela när han lade undan stenar, för att ha dem till hands när det senare kom besökare. Han kastade helt enkelt stenarna på dem, i Santinos tycke, närgångna människorna. Fortsätt läsa ur ‘Råkor kan lösa gåtan om medvetandet’
Utanför Eksjö i Småland bor Stig-Anders Svensson, även kallad Hästmannen från dokumentären med samma namn och som visats på tv.
Stig-Anders har enligt Barometern/OT nu fått djurförbud, ett beslut som mötte stor uppståndelse och filmaren Peter Gerdehag är upprörd.
Han menar att Stig-Anders sköter sina djur klanderfritt och detta vet han eftersom han dokumenterat och följt Hästmannen i ett halvår för en uppföljning av dokumentären.
Beslutet om att ge Stig-Anders djurförbud verkar ha tagits på väldigt svaga grunder och baseras på hur man tror att djuren kommer att må den kommande vintern. Inte på hur de mår i dagsläget. Fortsätt läsa ur ‘Hästmannen får inte ha djur längre’
I Papua Nya Guinea finns det mer än 2,500 stammar med naturfolk som man känner till. Och nu kan man lägga till ytterligare en. Det har nämligen upptäckts en tidigare helt okänd stambefolkning inne i de djupa skogarna.
Nomadstammen som kallas Koroway, består av ungefär 3000 människor.
De pratar sitt eget språk och är jägare-samlare. De bor i hyddor uppe i träden och lever av djur och växter som finns i skogen.
Efter rapporter från missionärer om den tidigare okända befolkningen, så skulle tjänsteman för folkräkningen bege sig för att finna dem.
Det var ingen lätt uppgift. Efter att ha rest med båt från den närmaste permanenta byn, fick de sedan vandra i två veckor och då kom de ändå bara till utkanten av stammens territorium.
Intressant är också att forskare förra månaden hittade tidigare okända djurarter i Papua Nya Guinea, så det är uppenbart så att vi känner till långt ifrån allt om vad som existerar på vår jord, vare sig det handlar om människor, växter eller djur.
Läs mer på Discovery Online
Den finns i nio nyupptäckta varianter av utseende. Det som är gemensamt, oavsett om den är röd, lila eller fläckig, är att den är en fisk och att den har händer.
Ja, du läste rätt. Det finns fiskar med händer. De kallas, ganska naturligt, för ”handfish” och nu skriver
National Geographic om de nio nya arter av handfisk som är namngivna och identifierade.
Sammanlagt finns det 14 arter av handfisk och de existerar bara i de grunda vattnen kring sydöstra Australien. Fortsätt läsa ur ‘Fisk med händer och giftigt skinn’
Nej, klumpig kanske den inte är i ordets rätta bemärkelse, men den heter i alla fall klumpfisk. Förmodligen för att den ser ut som en klump.
Det var på Sibirenstranden i Ängelholm som Eva Carlsson Toft hittade fisken tillsammans med sina två hundar. Vid efterforskningar så kom det fram att fisken med det udda utseendet var en klumpfisk.
Klumpfisken är inte en jättevanlig men heller inte helt ovanlig besökare i de svenska vattnen. Den har länge kommit som en tillfällig gäst från sydligare vatten, då den lätt förs iväg av havsströmmar.
Fisken kan bli upp till fyra meter lång och väga över 2000 kilo. Men det största exemplaret som återfunnits i Sverige fastnade i en trål och vägde 478 kilo.
Klumpfisken ligger ofta på sidan vid havsytan när det är lugnt väder med fenorna viftande och kallas därför också ibland för solfisk. När den halas upp ur vattnet ger den ifrån sig ett grymtande ljud.
Källor och mer läsning: Hd.se, Fiskbasen.se, Wikipedia
Kommentarer