Click here to view the embedded video.

Rådjuret Pip blev övergiven av sin mamma i tidig ålder men hade turen att genast bli adopterad av Kate, en vänlig Grand danois. Kate och Pip har till och med en egen facebook sida..

Det skånska storkprojektet startade 1989 i Karups Nygård utanför Sjöbo. Förra sommaren häckade 26 av storkprojektets par i frihet. De flesta vuxna storkar stannar i Skåne över vintern men två storkar tycks ha fått nog av den kalla vintern och gett sig av söderut. En stork har setts till i Sydafrika och den andra kunde spåras via GPS till norra Spanien.

Med hjälp av sändaren kunde storken följas på sin färd genom Tyskland, Frankrike och vidare till Spanien. Där har den sedan stannat och håller nu till på en soptipp utan för staden Lleida väster om Barcelona vilket också har uppmärksammats i spansk TV.

Läs mer: YA, Svenska storkprojektet

Vanligtvis hör vi ju bara talas om diande som ett beteende hos däggdjur, men forskare har nu upptäckt att tånglaken diar sina små.

Tånglake, även kallad ålkusa, tillhör gruppen abborrartade fiskar.
Den har en långsträckt kropp på 25-30 centimeter och förekommer runt Sveriges kuster, från Bohuslän upp till Norrbotten.

Den har bland den längsta dräktigheten hos fiskar, ungefär ett halvår. Jämför det med t ex guppy som bara är havande några veckor. Både guppy och tånglake föder fram sina yngel direkt, de lägger alltså inga ägg.

Forskare har inte kunnat förstå hur tånglaken kan vara dräktig så länge och sedan föda så stora fiskyngel. Men nu vet de. Ynglen diar sin mor redan under dräktigheten och även efteråt när de kommit ut i det stora vida havet.

Läs mer: BBC Earth News

Kackerlackor fanns på jorden redan för 300 miljoner år sedan. Här är en som hittats i 40-50 miljoner gammal bärnsten. Foto Anders L. Damgaard.

Men nu kanske vi kan börja se kackerlackan i ett annorlunda ljus, i alla fall när vi förstår att de i framtiden kan komma att hjälpa oss.
Forskare har nämligen upptäckt något mycket viktigt med dessa små varelser:

I kackerlackans hjärnvävnad produceras naturlig antibiotika, något som bidrar till att insekten klarar att överleva i områden som är rena bakteriehärdar.

En kackerlacka kan klara att leva med ett infekterat ben exempelvis pga denna fiffiga skyddsmekanism. En infektion i själva hjärnan skulle dock vara dödlig för en kackerlacka, då den vore helt utan skydd.

Det antibiotika som kackerlackan producerar är sådant att det kan döda bakterier som ofta är dödliga för människan och som är motståndskraftiga mot vanlig antibiotika, t ex MRSA och E. coli.

Forskarna har också testat två olika arter av gräshoppor så här långt och upptäckt att även de producerar samma bakteriedödande molekyler i hjärnan.

Simon Lee vid University of Nottingham i Storbritannien menar att upptäckten är avgörande, eftersom forskare världen över kämpar med att finna bot mot flera olika infektionssjukdomar, som vanlig antibiotika inte rår på.

Läs mer: National Geographic Daily News

En katt fick kattungar och ungefär samtidigt ramlade en ekorrunge ner från ett träd. Kattens ägare löste situationen genom att lägga ungen hos kattmamman, där den genast kände sig som hemma.

Kattmamman tar hand om ekorrungen som den vore hennes egen och nu kommer vi till det intressanta; den lilla ekorren har t o m lärt sig att spinna som en katt. Kolla bara in det här klippet:

Fåglarna, som bor hemma hos kognitionsforskaren Mathias Osvath öster om Lund, ingår i det största forskningsprojektet någonsin om djurs beteende. I projektet ingår
bl a institutioner i Tyskland, Österrike, USA, Japan och Nya Zeeland.

Mathias Osvath arbetar vid Lunds Universitet och kunde förra året visa upp en studie om hur schimpanser planerar för framtiden. Detta gjorde honom känd över hela världen.
Det var schimpansen Santino som demonsterade det hela när han lade undan stenar, för att ha dem till hands när det senare kom besökare. Han kastade helt enkelt stenarna på dem, i Santinos tycke, närgångna människorna.

Och råkor har en mental förmåga som på många sätt är lik människoapornas, berättar Osvath.

”Vi letar efter de evolutionära principerna för tänkandet. De borde vara lika i hela universum. Vad är egentligen ett medvetande? Det är ett av de stora mysterierna”, säger Mathias Osvath till Sydsvenskan.

Är råkor då så intelligenta och smarta? Ja, det är väl bara att se hur de t ex gör för att få tag i mat som flyter på botten av en behållare med vatten: råkan fyller på med stenar och väljer bara de största. Detta gör att vattennivån snabbt stiger och den kan komma åt maten.

Något annat intressant är råkornas känsla för att dela med sig till andra efter att ha samarbetat för att få fram mat. Till skillnad från schimpanser, som behåller belöningen för sig själv. Först till kvarn så att säga.

Råkor lever i livslånga relationer där de ser efter varandra. Deras empatiska intelligens märks t ex om en råka bråkat med en annan råka, då kommer partnern och ger tröst.

Råkan tillhör kråksläktet inom familjen kråkfåglar och häckar gärna i närheten av människor.

Läs mer:

Råkor ska lösa universums mysterier
Schimpans planerade stenattacker

Han menar att Stig-Anders sköter sina djur klanderfritt och detta vet han eftersom han dokumenterat och följt Hästmannen i ett halvår för en uppföljning av dokumentären.

Beslutet om att ge Stig-Anders djurförbud verkar ha tagits på väldigt svaga grunder och baseras på hur man tror att djuren kommer att må den kommande vintern. Inte på hur de mår i dagsläget.

Den senaste inspektionen av djuren gjordes i juni i år, då allt såg bra ut enligt länstyrelsen. Ändå har man fattat beslutet att Stig-Anders inte får ha några djur alls från och med den 15 oktober.

Ben Heimdal vid länsstyrelsen i Jönköping menar att det är när vintern kommer som problemen följer eftersom hästarna blir stående inomhus. Länsstyrelsen utgår i beslutet om djurförbud från hur det har varit tidigare vintrar och antar att det kommer bli detsamma även i år.

Stig-Anders har bl a tre ardennerhästar vid namn Linda, Sally och Mona. Han har fått god hjälp av många människor att ta hand om dem.

”Det här är så upprörande att det bara måste visas”, säger Peter Gerdehag till Barometern. Vi på VildDjur.se kan bara hålla med.

Läs mer: Barometern.se, Hästmannen

Nomadstammen som kallas Koroway, består av ungefär 3000 människor.
De pratar sitt eget språk och är jägare-samlare. De bor i hyddor uppe i träden och lever av djur och växter som finns i skogen.

Efter rapporter från missionärer om den tidigare okända befolkningen, så skulle tjänsteman för folkräkningen bege sig för att finna dem.

Det var ingen lätt uppgift. Efter att ha rest med båt från den närmaste permanenta byn, fick de sedan vandra i två veckor och då kom de ändå bara till utkanten av stammens territorium.

Intressant är också att forskare förra månaden hittade tidigare okända djurarter i Papua Nya Guinea, så det är uppenbart så att vi känner till långt ifrån allt om vad som existerar på vår jord, vare sig det handlar om människor, växter eller djur.

Läs mer på Discovery Online

Ja, du läste rätt. Det finns fiskar med händer. De kallas, ganska naturligt, för ”handfish” och nu skriver
National Geographic om de nio nya arter av handfisk som är namngivna och identifierade.

Sammanlagt finns det 14 arter av handfisk och de existerar bara i de grunda vattnen kring sydöstra Australien.

Den senaste som upptäckts är den rosa handfisken. Tio centimeter lång är den en något gäckande varelse, eftersom den hittills bara återfunnits i fyra exemplar, alla i området kring staden Hobart på ön Tasmanien utanför Australien.

Handfisken använder sina fenor som händer och tar sig fram längs med sjöbottnen. Eftersom fisken rör sig långsamt så man skulle ju tro att den är ett lätt byte för rovdjur.
Men forskare tror att fisken har ett hemligt vapen; ett skinn som är giftigt och som dödar de flesta som vågar attackera. Det sägs att ett rovdjur som äter en handfisk dör inom en timme.

Det var på Sibirenstranden i Ängelholm som Eva Carlsson Toft hittade fisken tillsammans med sina två hundar. Vid efterforskningar så kom det fram att fisken med det udda utseendet var en klumpfisk.

Klumpfisken är inte en jättevanlig men heller inte helt ovanlig besökare i de svenska vattnen. Den har länge kommit som en tillfällig gäst från sydligare vatten, då den lätt förs iväg av havsströmmar.
Fisken kan bli upp till fyra meter lång och väga över 2000 kilo. Men det största exemplaret som återfunnits i Sverige fastnade i en trål och vägde 478 kilo.

Klumpfisken ligger ofta på sidan vid havsytan när det är lugnt väder med fenorna viftande och kallas därför också ibland för solfisk. När den halas upp ur vattnet ger den ifrån sig ett grymtande ljud.

Källor och mer läsning: Hd.se, Fiskbasen.se, Wikipedia