<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?> <rss
version="2.0"
xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
><channel><title>VildDjur.se &#187; Så funkar det</title> <atom:link href="http://vilddjur.se/category/sa-funkar-det/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" /><link>http://vilddjur.se</link> <description>Vi som gillar djur och natur</description> <lastBuildDate>Tue, 16 Aug 2011 07:32:31 +0000</lastBuildDate> <language>en</language> <sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod> <sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency> <generator>http://wordpress.org/?v=</generator> <item><title>Fisken som diar sina yngel</title><link>http://vilddjur.se/notiser/fisken-som-diar-sina-yngel/</link> <comments>http://vilddjur.se/notiser/fisken-som-diar-sina-yngel/#comments</comments> <pubDate>Thu, 30 Sep 2010 13:39:17 +0000</pubDate> <dc:creator>Vilddjur.se</dc:creator> <category><![CDATA[Notiser]]></category> <category><![CDATA[Roligt och udda]]></category> <category><![CDATA[Så funkar det]]></category> <category><![CDATA[däggdjur]]></category> <category><![CDATA[diande]]></category> <category><![CDATA[fiskar]]></category> <category><![CDATA[tånglake]]></category><guid
isPermaLink="false">http://vilddjur.se/?p=1152</guid> <description><![CDATA[Ja, du läste rätt i rubriken. Det finns en fisk vars yngel diar. Vanligtvis hör vi ju bara talas om diande som ett beteende hos däggdjur, men forskare har nu upptäckt att tånglaken diar sina små. Tånglake, även kallad ålkusa, tillhör gruppen abborrartade fiskar. Den har en långsträckt kropp på 25-30 centimeter och förekommer runt [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<p>Ja, du läste rätt i rubriken. Det finns en fisk vars yngel diar.</p><p>Vanligtvis hör vi ju bara talas om diande som ett beteende hos däggdjur, men forskare har nu upptäckt att tånglaken diar sina små.</p><p><a
href="http://vilddjur.se/files/2010/09/tanglake1.jpg"><img
class="alignright size-full wp-image-1156" src="http://vilddjur.se/files/2010/09/tanglake1.jpg" alt="" width="210" height="107" /></a>Tånglake, även kallad ålkusa, tillhör gruppen abborrartade fiskar.<br
/> Den har en långsträckt kropp på 25-30 centimeter och förekommer runt Sveriges kuster, från Bohuslän upp till Norrbotten.</p><p>Den har bland den längsta dräktigheten hos fiskar, ungefär ett halvår. Jämför det med t ex guppy som bara är havande några veckor. Både guppy och tånglake föder fram sina yngel direkt, de lägger alltså inga ägg.</p><p>Forskare har inte kunnat förstå hur tånglaken kan vara dräktig så länge och sedan föda så stora fiskyngel. Men nu vet de. Ynglen diar sin mor redan under dräktigheten och även efteråt när de kommit ut i det stora vida havet.</p><p>Läs mer: <a
title="BBC Earth News" href="http://news.bbc.co.uk/earth/hi/earth_news/newsid_9039000/9039805.stm" target="_blank">BBC Earth News</a></p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://vilddjur.se/notiser/fisken-som-diar-sina-yngel/feed/</wfw:commentRss> <slash:comments>0</slash:comments> </item> <item><title>Kantarellen är skogens guld</title><link>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/kantarellen-ar-skogens-guld/</link> <comments>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/kantarellen-ar-skogens-guld/#comments</comments> <pubDate>Thu, 09 Sep 2010 13:43:00 +0000</pubDate> <dc:creator>Vilddjur.se</dc:creator> <category><![CDATA[Så funkar det]]></category> <category><![CDATA[Skogen]]></category> <category><![CDATA[hundar]]></category> <category><![CDATA[kantarell]]></category> <category><![CDATA[kantarellsök]]></category> <category><![CDATA[svampar]]></category><guid
isPermaLink="false">http://vilddjur.se/?p=1120</guid> <description><![CDATA[Skogens guld brukar den kallas, Cantharellus cibarius, eller i vardagstal kantarell. Den växer i barr- och lövskog i hela landet, förutom i Norrlands inland. Den här läckra svampen kan man stöta på i skog och mark under en ganska lång period av året; från juni-juli ända in på senhösten om man har tur. Kantarellen är [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<p><a
href="http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Chanterelle_Cantharellus_cibarius.jpg" target="_blank"><img
class="alignright size-full wp-image-1125" src="http://vilddjur.se/files/2010/09/kantareller.jpg" alt="" width="210" height="157" /></a>Skogens guld brukar den kallas, Cantharellus cibarius, eller i vardagstal kantarell. Den växer i barr- och lövskog i hela landet, förutom i Norrlands inland.</p><p>Den här läckra svampen kan man stöta på i skog och mark under en ganska lång period av året; från juni-juli ända in på senhösten om man har tur.</p><p>Kantarellen är till utseendet gul, har en slät översida och s k åsar undertill på hatten. Om du är orolig över att ta med dig en giftig svamp hem i din jakt på kantarell, så kan du vara rätt lugn. Det finns inga kända giftsvampar som direkt kan misstas för att vara en kantarell.</p><p>Tycker du att det är krångligt att leta efter kantareller själv och skulle vilja ha lite hjälp och dessutom är hundägare, så ligger du bra till. Nuförtiden finns det otaliga kurser och böcker som lär ut hur man kan lära sin hund att leta kantareller. Här är en liten instruktionsvideo om du är intresserad av hur det går till att lära sin hund kantarellsök.</p><p>Läs mer på <a
title="Svampguiden" href="http://www.svampguiden.com/art.asp?art=cantharellus_cibarius" target="_blank"> Svampguiden.com</a></p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/kantarellen-ar-skogens-guld/feed/</wfw:commentRss> <slash:comments>1</slash:comments> </item> <item><title>Fisk med händer och giftigt skinn</title><link>http://vilddjur.se/notiser/fisk-med-hander-och-giftigt-skinn/</link> <comments>http://vilddjur.se/notiser/fisk-med-hander-och-giftigt-skinn/#comments</comments> <pubDate>Tue, 01 Jun 2010 10:16:39 +0000</pubDate> <dc:creator>Vilddjur.se</dc:creator> <category><![CDATA[Notiser]]></category> <category><![CDATA[Så funkar det]]></category> <category><![CDATA[fiskar]]></category> <category><![CDATA[handfisk]]></category><guid
isPermaLink="false">http://vilddjur.se/?p=1074</guid> <description><![CDATA[Den finns i nio nyupptäckta varianter av utseende. Det som är gemensamt, oavsett om den är röd, lila eller fläckig, är att den är en fisk och att den har händer. Ja, du läste rätt. Det finns fiskar med händer. De kallas, ganska naturligt, för &#8221;handfish&#8221; och nu skriver National Geographic om de nio nya [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<p>Den finns i nio nyupptäckta varianter av utseende. Det som är gemensamt, oavsett om den är röd, lila eller fläckig, är att den är en fisk och att den har händer.</p><p><a
href="http://s.ngeo.com/wpf/media-live/photos/000/208/cache/new-handfish-species-fish-spotted_20879_600x450.jpg" target="_blank"><img
class="alignright size-full wp-image-1079" src="http://vilddjur.se/files/2010/06/handfisk.jpg" alt="" width="230" height="158" /></a>Ja, du läste rätt. Det finns fiskar med händer. De kallas, ganska naturligt, för &#8221;handfish&#8221; och nu skriver<br
/> <a
title="National Geographic" href="http://news.nationalgeographic.com/news/2010/05/photogalleries/100524-new-species-handfish-walk-science-pictures/" target="_blank">National Geographic</a> om de nio nya arter av handfisk som är namngivna och identifierade.</p><p>Sammanlagt finns det 14 arter av handfisk och de existerar bara i de grunda vattnen kring sydöstra Australien.<span
id="more-1074"></span></p><p>Den senaste som upptäckts är den rosa handfisken. Tio centimeter lång är den en något gäckande varelse, eftersom den hittills bara återfunnits i fyra exemplar, alla i området kring staden Hobart på ön Tasmanien utanför Australien.</p><p>Handfisken använder sina fenor som händer och tar sig fram längs med sjöbottnen. Eftersom fisken rör sig långsamt så man skulle ju tro att den är ett lätt byte för rovdjur.<br
/> Men forskare tror att fisken har ett hemligt vapen; ett skinn som är giftigt och som dödar de flesta som vågar attackera. Det sägs att ett rovdjur som äter en handfisk dör inom en timme.</p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://vilddjur.se/notiser/fisk-med-hander-och-giftigt-skinn/feed/</wfw:commentRss> <slash:comments>0</slash:comments> </item> <item><title>Han-Antiloper är riktiga skojare</title><link>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/han-antiloper-ar-riktiga-skojare/</link> <comments>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/han-antiloper-ar-riktiga-skojare/#comments</comments> <pubDate>Fri, 28 May 2010 16:14:32 +0000</pubDate> <dc:creator>Vilddjur.se</dc:creator> <category><![CDATA[Så funkar det]]></category> <category><![CDATA[Antilop]]></category> <category><![CDATA[Brunst]]></category> <category><![CDATA[Sex]]></category><guid
isPermaLink="false">http://vilddjur.se/?p=1063</guid> <description><![CDATA[Hon-Topi antilopen är brunstig en gång per år. Under denna dag kommer de ha sex med ca 4 olika hannar, 11 gånger vardera. Det är kanske inte att undra på att Han-antilopen har utvecklat en något annorlunda taktik för att behålla honorna i sitt revir. Då honorna ser ut att lämna reviret så beteer sig [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<p><a
href="http://vilddjur.se/files/2010/05/topi.jpg"><img
class="alignright size-full wp-image-1064" src="http://vilddjur.se/files/2010/05/topi.jpg" alt="" width="244" height="243" /></a>Hon-Topi antilopen är brunstig en gång per år. Under denna dag kommer de ha sex med ca 4 olika hannar, 11 gånger vardera.</p><p>Det är kanske inte att undra på att Han-antilopen har utvecklat en något annorlunda taktik för att behålla honorna i sitt revir.</p><p>Då honorna ser ut att lämna reviret så beteer sig hannen som om en fara hotar. Han börjar frusta och står med blicken rakt i fjärran och verkar speja efter en fara. Honan stannar då ofta upp och hanen får lite mer värdefull tid att spendera med honan.</p><p>Upptäckten gjordes av ett forskarlag från Universitetet i Liverpool som varit i naturreservatet i Masai Mara National Reserve i Kenya.</p><p><span
id="more-1063"></span>Mer läsning:  <a
title="National Geographic" href="http://news.nationalgeographic.co.uk/news/2010/05/100521-science-animals-antelope-topi-males-trick-females/" target="_blank">National Geographic</a></p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/han-antiloper-ar-riktiga-skojare/feed/</wfw:commentRss> <slash:comments>0</slash:comments> </item> <item><title>Stora fåglar i de värmländska skogarna</title><link>http://vilddjur.se/roligt-och-udda/stora-faglar-i-de-varmlandska-skogarna/</link> <comments>http://vilddjur.se/roligt-och-udda/stora-faglar-i-de-varmlandska-skogarna/#comments</comments> <pubDate>Mon, 30 Nov 2009 19:09:08 +0000</pubDate> <dc:creator>Vilddjur.se</dc:creator> <category><![CDATA[Roligt och udda]]></category> <category><![CDATA[Så funkar det]]></category> <category><![CDATA[nanduer]]></category> <category><![CDATA[strutsfåglar]]></category><guid
isPermaLink="false">http://vilddjur.se/?p=1056</guid> <description><![CDATA[Det var säkert med viss förvåning som folket i Mölnbacka i Värmland upptäckte de nya innevånarna. Stora, skygga fåglar hade nämligen sedan en tid tillbaka observerats i de värmländska skogarna. Var det strutsar? Emuer? Nej, det var inget av dem. I oktober fick mysteriet sin förklaring när ägaren till fåglarna förklarade att de var hennes [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<p>Det var säkert med viss förvåning som folket i Mölnbacka i Värmland upptäckte de nya innevånarna. Stora, skygga fåglar hade nämligen sedan en tid tillbaka observerats i de värmländska skogarna. Var det strutsar? Emuer?</p><p>Nej, det var inget av dem. I oktober fick mysteriet sin förklaring när ägaren till fåglarna förklarade att de var hennes och att de varit på rymmen sedan april. Och &#8211; det var nanduer.</p><p><a
href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Nandu_szare_Rhea_americana_RB2.jpg" target="_blank"><img
class="alignright size-full wp-image-1058" src="http://vilddjur.se/files/2009/11/nanduer.jpg" alt="nanduer" width="208" height="261" /></a>Nandun kommer ursprungligen från Sydamerika. Hos nanduerna är det pappan som tar hand om både ruvandet av äggen och uppfostrandet av småttingarna.</p><p>Fåglarna lever i flockar där hanen gräver en grop åt honorna för dem att lägga sina ägg i. Det kan bli upp till 60 ägg i en grop.</p><p>När äggen är lagda så sätter hanen genast i gång med att ruva. Skulle det komma en eftersläntrande hona så får hon snällt värpa sitt ägg utanför gropen, för den blivande pappan flyttar minsann inte på sig.<br
/> Hanen rullar sedan försiktigt in ägget bland de andra i gropen.</p><p>När äggen kläcks tar pappan hand om dem helt och hållet själv, ser till att de får mat och skyddar dem mycket noga mot alla potentiella hot och inkräktare.</p><p>Källor och mer läsning: <a
title="bt.se" href="http://www.bt.se/nyheter/emuer-var-nanduer-pa-rymmen%281576739%29.gm" target="_blank">Borås Tidning</a>, <a
title="kolmarden.com" href="http://www.kolmarden.com/Attraktioner-och-djur/Djur-A-O/Djur-M-R/Nandu/" target="_blank">Kolmården</a></p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://vilddjur.se/roligt-och-udda/stora-faglar-i-de-varmlandska-skogarna/feed/</wfw:commentRss> <slash:comments>3</slash:comments> </item> <item><title>Lotusblommans hemlighet nära sin upptäckt?</title><link>http://vilddjur.se/notiser/lotusblommans-hemlighet-nara-sin-upptackt/</link> <comments>http://vilddjur.se/notiser/lotusblommans-hemlighet-nara-sin-upptackt/#comments</comments> <pubDate>Mon, 09 Nov 2009 12:24:17 +0000</pubDate> <dc:creator>Vilddjur.se</dc:creator> <category><![CDATA[Notiser]]></category> <category><![CDATA[Så funkar det]]></category> <category><![CDATA[lotusblomma]]></category><guid
isPermaLink="false">http://vilddjur.se/?p=1045</guid> <description><![CDATA[Lotusblomman är en vattenlevande växt, med rötterna i dyn och kronbladen som sträcker sig mot skyn. Den är till utseendet lik näckrosväxter men är inte släkt med dessa. Lotusen finns i två arter och växer i Nordamerika, Asien och norra Australien. Den är en symbol för andlig utveckling inom vissa traditioner och är Indiens nationalblomma. [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<p>Lotusblomman är en vattenlevande växt, med rötterna i dyn och kronbladen som sträcker sig mot skyn. Den är till utseendet lik näckrosväxter men är inte släkt med dessa.<br
/> Lotusen finns i två arter och växer i Nordamerika, Asien och norra Australien. Den är en symbol för andlig utveckling inom vissa traditioner och är Indiens nationalblomma.</p><p><a
href="http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sacred_lotus_Nelumbo_nucifera.jpg" target="_blank"><img
class="alignright size-full wp-image-1047" src="http://vilddjur.se/files/2009/11/indisklotus1.jpg" alt="indisklotus" width="317" height="279" /></a>Det finns något med lotusblomman som gäckat forskare &#8211; den gillar nämligen inte att få vatten på sina kronblad.<br
/> Men frågan har varit hur den gör för att hålla sig torr?<span
id="more-1045"></span>Tidigare trodde man att den hade små piggar på kronbladen som gjorde att fukten föll av som pärlor, men detta stämmer inte vid närmare efterforskning.<br
/> Men nu har fysikern Chuan-Hua Chen upptäckt något genom att ha filmat lotusblomman med höghastighetskamera och studerat den i mikroskop.</p><p>Vid en viss vibrationsfrekvens så såg man att blomman blev torr och man kunde se att den vid just denna frekvens skakade av sig vattnet, likt en hund som är blöt.</p><p>Källor och mer läsning: <a
title="NyTeknik" href="http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article673174.ece" target="_blank">NyTeknik</a>, <a
title="Wikipedia" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Lotusv%C3%A4xter" target="_blank">Wikipedia</a></p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://vilddjur.se/notiser/lotusblommans-hemlighet-nara-sin-upptackt/feed/</wfw:commentRss> <slash:comments>3</slash:comments> </item> <item><title>Katter använder oemotståndligt ljud för att få som de vill</title><link>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/katter-anvander-oemotstandligt-ljud-for-att-fa-som-de-vill/</link> <comments>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/katter-anvander-oemotstandligt-ljud-for-att-fa-som-de-vill/#comments</comments> <pubDate>Tue, 14 Jul 2009 19:42:53 +0000</pubDate> <dc:creator>Vilddjur.se</dc:creator> <category><![CDATA[Så funkar det]]></category> <category><![CDATA[däggdjur]]></category> <category><![CDATA[katter]]></category><guid
isPermaLink="false">http://vilddjur.se/?p=1006</guid> <description><![CDATA[Huskatter använder ett speciellt sorts spinnande läte för att få mat av matte eller husse. Det är i alla fall vad Karen McComb säger, specialist på kommunikation hos däggdjur vid Sussex Universitet i Storbritannien. Hon har upptäckt att när vissa katter är hungriga så blandar de sitt vanliga spinnande med ett gnällande ljud som i [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<p>Huskatter använder ett speciellt sorts spinnande läte för att få mat av matte eller husse. Det är i alla fall vad Karen McComb säger, specialist på kommunikation hos däggdjur vid Sussex Universitet i Storbritannien.<br
/> Hon har upptäckt att när vissa katter är hungriga så blandar de sitt vanliga spinnande med ett gnällande ljud som i frekvens liknar ljudet hos ett spädbarn i nöd.</p><p><a
href="http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Kotecek.JPG" target="_blank"><img
class="alignright size-full wp-image-1009" src="http://vilddjur.se/files/2009/07/katt.jpg" alt="katt" width="350" height="262" /></a>Man lät femtio personer lyssna på inspelade ljud av katter med vanligt spinnande och med detta gnäll-spinnande och de flesta ansåg att det sistnämnda ljudet lät brådskande och inte särskilt behagligt. Kanske är det lättare för katten att få sin vilja igenom med detta blandade ljud.</p><p>För övrigt så är det lite av ett under att katter överhuvudtaget kan åstadkomma lågfrekventa ljud som spinnandet är, enligt McComb. Deras stämband är helt enkelt för små. Så hur gör de?<br
/> Jo, de kan vibrera musklerna som sitter under stämbanden och när de gör det mycket sakta, så uppstår det spinnande ljudet. Detta gör att de inre delarna av stämbanden är fria att samtidigt göra andra ljud. Som t ex det gnällande ljudet i hög tonart.</p><p>För att höra ljuden och läsa mer: <a
title="National Geographic" href="http://news.nationalgeographic.com/news/2009/07/090713-cats-purr-whine.html" target="_blank">National Geographic</a></p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/katter-anvander-oemotstandligt-ljud-for-att-fa-som-de-vill/feed/</wfw:commentRss> <slash:comments>0</slash:comments> </item> <item><title>Albatrossen &#8211; en majestätisk havsfågel</title><link>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/albatrossen-en-majestatisk-havsfagel/</link> <comments>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/albatrossen-en-majestatisk-havsfagel/#comments</comments> <pubDate>Thu, 14 May 2009 15:13:30 +0000</pubDate> <dc:creator>Vilddjur.se</dc:creator> <category><![CDATA[Så funkar det]]></category> <category><![CDATA[albatross]]></category> <category><![CDATA[fåglar]]></category><guid
isPermaLink="false">http://vilddjur.se/?p=859</guid> <description><![CDATA[Albatrossen är fågeln med det största vingspannet av alla &#8211; upp till 3,4 meter. Det är en havsfågel som delas in i upp till ett dussin olika arter, där vandringsalbatrossen är den största. Albatrossen använder sina magnifika vingar till att glidflyga och kan låta havsvindarna bära dem i flera timmar utan att vila eller ens [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<p>Albatrossen är fågeln med det största vingspannet av alla &#8211; upp till 3,4 meter. Det är en havsfågel som delas in i upp till ett dussin olika arter, där vandringsalbatrossen är den största.<br
/> <a
href="http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wonder_albat.jpg" target="_blank"><img
class="alignright size-full wp-image-863" src="http://vilddjur.se/files/2009/05/albatross.jpg" alt="albatross" width="310" height="207" /></a>Albatrossen använder sina magnifika vingar till att glidflyga och kan låta havsvindarna bära dem i flera timmar utan att vila eller ens flaxa med vingarna.<br
/> De flyter också på vattenytan, även om detta innebär att de är utsatta för de rovdjur som lever i vattnet.<span
id="more-859"></span></p><p>Man ser sällan albatrossen på land, förutom när de häckar då de samlas i stora kolonier på avlägsna öar.<br
/> Parande fåglar producerar ett enda ägg tillsammans, som de sen turas om att ta hand om. Vissa av arterna inom Albatrossfamiljen verkar hålla sig till samma partner livet ut.<br
/> När de unga albatrosserna själva kan flyga lämnar de land för att inte återvända på fem till tio år, då de själva blivit könsmogna.<br
/> Albatrossen livnär sig främst på bläckfisk och stimfisk och denna långlivade fågel kan uppnå en ålder på femtio år.</p><p>Källa: <a
title="National Geographic News" href="http://animals.nationalgeographic.com/animals/birds/albatross.html" target="_blank">National Geographic</a></p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/albatrossen-en-majestatisk-havsfagel/feed/</wfw:commentRss> <slash:comments>0</slash:comments> </item> <item><title>Snart Valborg &#8211; akta igelkottarna!</title><link>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/snart-valborg-akta-igelkottarna/</link> <comments>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/snart-valborg-akta-igelkottarna/#comments</comments> <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 18:42:39 +0000</pubDate> <dc:creator>Vilddjur.se</dc:creator> <category><![CDATA[Så funkar det]]></category> <category><![CDATA[fåglar]]></category> <category><![CDATA[igelkottar]]></category> <category><![CDATA[valborgsbål]]></category> <category><![CDATA[valborgsmässoafton]]></category><guid
isPermaLink="false">http://vilddjur.se/?p=805</guid> <description><![CDATA[Nu är det snart Valborgsmässoafton då vi tänder eldar lite varstans i landet, enligt gammal tradition. Vi på VildDjur.se vill uppmana alla att tänka efter före ni tänder på bålet! I högarna med ris som kanske legat samlade ett tag, bygger gärna djur som igelkotten bo. Även fåglar kan trivas i risen och skapa sina [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<p>Nu är det snart Valborgsmässoafton då vi tänder eldar lite varstans i landet, enligt gammal tradition.<br
/> Vi på VildDjur.se vill uppmana alla att tänka efter före ni tänder på bålet!</p><p
style="text-align: left"><a
href="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/97/Valborgsbrasa-1.jpg" target="_blank"><img
class="aligncenter size-full wp-image-806" src="http://vilddjur.se/files/2009/04/valborgseld.jpg" alt="valborgseld" width="350" height="150" /></a>I högarna med ris som kanske legat samlade ett tag, bygger gärna djur som igelkotten bo. Även fåglar kan trivas i risen och skapa sina nästen inuti.<br
/> Var därför uppmärksam på detta; antingen kan ni flytta högen med ris innan ni tänder den eller lägga upp den samma dag den ska tändas. På så sätt kan smådjuren skonas.</p><p>Enkla och användbara tips och råd som vi tar till oss från <a
title="Naturskyddsföreningen" href="http://www.naturskyddsforeningen.se/Byggarbetsplats-kretsar-och-lansforbund/3703/stockholm2/" target="_blank">Naturskyddsföreningen</a>, som för övrigt också säger att man ska tänka på att igelkotten är fridlyst sedan 1972. Detta betyder bland annat att man inte får flytta på den, om man stöter på någon.</p><p>Ha en trevlig Valborg!</p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/snart-valborg-akta-igelkottarna/feed/</wfw:commentRss> <slash:comments>0</slash:comments> </item> <item><title>Citronfjärilen &#8211; ett riktigt vårtecken</title><link>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/citronfjarilen-ett-riktigt-vartecken/</link> <comments>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/citronfjarilen-ett-riktigt-vartecken/#comments</comments> <pubDate>Fri, 03 Apr 2009 12:13:50 +0000</pubDate> <dc:creator>Vilddjur.se</dc:creator> <category><![CDATA[Så funkar det]]></category> <category><![CDATA[fjärilar]]></category><guid
isPermaLink="false">http://vilddjur.se/?p=665</guid> <description><![CDATA[Ett tecken som visar att våren är här måste väl vara citronfjärilen. Den övervintrar som fullbildad fjäril och vaknar till när vårsolen börjar värma upp marken. Då ger sig fjärilarna ut i sökande efter mat, som består av nektar och pollen. Till en början livnär sig citronfjärilen på nektar från tussilago och olika viden. Men [...]]]></description> <content:encoded><![CDATA[<p>Ett tecken som visar att våren är här måste väl vara citronfjärilen. Den övervintrar som fullbildad fjäril och vaknar till när vårsolen börjar värma upp marken. Då ger sig fjärilarna ut i sökande efter mat, som består av nektar och pollen.<br
/> <a
href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Zitronenfalter_(Gonepteryx_rhamni)_2.jpg"><img
class="alignright size-full wp-image-667" src="http://vilddjur.se/files/2009/04/citronfjaril.jpg" alt="citronfjaril" width="210" height="205" /></a>Till en början livnär sig citronfjärilen på nektar från tussilago och olika viden. Men deras favoriter är röda och blå blommor, som de gärna väljer ut när det senare finns fler blomsorter att välja bland i naturen.<span
id="more-665"></span></p><p>Honan kan lägga upp till 500 ägg under sitt liv, som varar ovanligt länge för att vara en fjäril. Vissa av citronfjärilarna som övervintrat flyger fortfarande omkring även efter att äggen, som utgör den nya generationen, kläckts i början av juli.</p><p>Citronfjärilen känns igen på sin gula färg, men det är en viss skillnad mellan hanar och honor. Hanarna har en starkare gul färg jämfört med honorna, vars vingar är mycket blekare. Båda könen har en orange fläck på varje vinge.</p><p>Har du sett någon citronfjäril än i år?</p> ]]></content:encoded> <wfw:commentRss>http://vilddjur.se/sa-funkar-det/citronfjarilen-ett-riktigt-vartecken/feed/</wfw:commentRss> <slash:comments>4</slash:comments> </item> </channel> </rss>
<!-- Performance optimized by W3 Total Cache. Learn more: http://www.w3-edge.com/wordpress-plugins/

Minified using disk: basic
Page Caching using disk: enhanced

Served from: vilddjur.se @ 2012-02-07 22:22:12 -->
