Det var säkert med viss förvåning som folket i Mölnbacka i Värmland upptäckte de nya innevånarna. Stora, skygga fåglar hade nämligen sedan en tid tillbaka observerats i de värmländska skogarna. Var det strutsar? Emuer?
Nej, det var inget av dem. I oktober fick mysteriet sin förklaring när ägaren till fåglarna förklarade att de var hennes och att de varit på rymmen sedan april. Och – det var nanduer.
Nandun kommer ursprungligen från Sydamerika. Hos nanduerna är det pappan som tar hand om både ruvandet av äggen och uppfostrandet av småttingarna.
Fåglarna lever i flockar där hanen gräver en grop åt honorna för dem att lägga sina ägg i. Det kan bli upp till 60 ägg i en grop.
När äggen är lagda så sätter hanen genast i gång med att ruva. Skulle det komma en eftersläntrande hona så får hon snällt värpa sitt ägg utanför gropen, för den blivande pappan flyttar minsann inte på sig.
Hanen rullar sedan försiktigt in ägget bland de andra i gropen.
När äggen kläcks tar pappan hand om dem helt och hållet själv, ser till att de får mat och skyddar dem mycket noga mot alla potentiella hot och inkräktare.
Källor och mer läsning: Borås Tidning, Kolmården
Grannen hade en nandu en gång och det är en ganska ilsken fågel. (Plym-)Fjädrarna hade de förr i tider i hattarna och självklart till fjäderpennorna. Ha en riktigt bra Lucia.
Där ser man. Ha en riktigt bra Lucia du med.
Gott Nytt År!