Vanlig snok (Natrix natrix)

I Sverige finns tre arter av ormar: huggorm, snok och hasselsnok. Den sistnämnda är så pass ovanlig i vårt land, så stöter man på en orm kan man vara nästan säker på att det antingen är en huggorm eller en snok.

Ormarna ser ju olika ut, så om man känner till deras utseende så kan man förstås ta reda på vilken orm det är man stött på, om man är tillräckligt snabb vill säga. Men oftast så kan man också titta på hur ormen beter sig.

Snoken flyr oftast snabbt, så man kanske bara hinner med att se stjärten på den när den slingrar iväg.
Huggormen däremot stannar gärna kvar lite längre, så den kan man komma ganska nära inpå innan den sticker iväg. Snoken är smalare än huggormen och rör sig också snabbare och smidigare.

Huggormen väser ibland för att skrämma iväg inkräktare, medan snoken istället kan spruta ut ett illaluktande sekret eller spela död i sina försök att bli av med en ovälkommen besökare.
Den enda ormen i Sverige som är giftig är huggormen, men det är inte alltid som den väljer att spruta in giftet när den biter i försvar. Då kallas det för ett torrt bett.

Alla ormar i Sverige är fridlysta sedan 2000, tillsammans med grod- och kräldjur.

Källa och mer läsning om ormar: Bioresurs.uu.se