Surikaten

Afrikas kanske charmigaste djur heter Surikat. De är små gråbruna individer på 25-35 centimeter, med en 20-25 centimeter lång svans. De bor i hålor i marken, gärna befintliga bon av t.ex. jordekorrar. Födan består av ödlor, insekter, skorpioner m.m. En surikat kan överleva flera stick av en skorpion och ofta får ungar vara med och öva på att ta död på skorpionerna genom att bita av deras stjärtar. När de lämnar sina hålor står alltid en gruppmedlem på vakt på en hög utkikspunkt. Det finns ett organiserat vaktsystem och om ”vakthavande befäl” ser en fara varnar den med höga rop så att gruppen snabbt kan ta skydd i sina hålor.

Passar inte som husdjur

På grund av sitt charmiga uppförande och söta utseende, finns det folk som försökt ha surikater som husdjur. En annan bidragande orsak är filmer som Lejonkungen och Animal Planets serie om en surikatfamilj i ”Meerkat Manor”. Men att ha surikater hemma har inte visat sig vara någon bra idé. surikaten är ett exotiskt djur och om man betänker att den inte alls är släkt med katter, som det engelska namnet antyder, utan ligger närmare mårddjur, så förstår man att den inte passar som bra husdjur. En surikat behöver sin familj och utan den blir den lätt mentalt störd. Att de dessutom luktar illa, inte visar hänsyn till inredningen i hemmet och har en väldigt starkt bett gör inte saken bättre.

Familjen är viktig

Surikater är mycket sociala och bor i kolonier på upp till 30 djur. Ledare är ett dominant föräldrapar och resten av flocken består ofta av deras barn, barnbarn osv. Det är bara det dominanta föräldraparet som får ungar, men detta kan ske upp till tre gånger per år. Ungarna väger bara 30 gram när de föds och är blinda, döva och nästan nakna. De stannar nere i hålorna tills de är mellan tre och fyra veckor. Alla vuxna djur i flocken hjälps åt att vara barnvakt till ungarna och honorna kan till och med hjälpa till att dia dem, även om de aldrig fått egna ungar.

daynight