Det var säkert med viss förvåning som folket i Mölnbacka i Värmland upptäckte de nya innevånarna. Stora, skygga fåglar hade nämligen sedan en tid tillbaka observerats i de värmländska skogarna. Var det strutsar? Emuer?
Nej, det var inget av dem. I oktober fick mysteriet sin förklaring när ägaren till fåglarna förklarade att de var hennes och att de varit på rymmen sedan april. Och – det var nanduer.
Nandun kommer ursprungligen från Sydamerika. Hos nanduerna är det pappan som tar hand om både ruvandet av äggen och uppfostrandet av småttingarna.
Fåglarna lever i flockar där hanen gräver en grop åt honorna för dem att lägga sina ägg i. Det kan bli upp till 60 ägg i en grop.
När äggen är lagda så sätter hanen genast i gång med att ruva. Skulle det komma en eftersläntrande hona så får hon snällt värpa sitt ägg utanför gropen, för den blivande pappan flyttar minsann inte på sig.
Hanen rullar sedan försiktigt in ägget bland de andra i gropen.
När äggen kläcks tar pappan hand om dem helt och hållet själv, ser till att de får mat och skyddar dem mycket noga mot alla potentiella hot och inkräktare.
Nej, klumpig kanske den inte är i ordets rätta bemärkelse, men den heter i alla fall klumpfisk. Förmodligen för att den ser ut som en klump.
Det var på Sibirenstranden i Ängelholm som Eva Carlsson Toft hittade fisken tillsammans med sina två hundar. Vid efterforskningar så kom det fram att fisken med det udda utseendet var en klumpfisk.
Klumpfisken är inte en jättevanlig men heller inte helt ovanlig besökare i de svenska vattnen. Den har länge kommit som en tillfällig gäst från sydligare vatten, då den lätt förs iväg av havsströmmar.
Fisken kan bli upp till fyra meter lång och väga över 2000 kilo. Men det största exemplaret som återfunnits i Sverige fastnade i en trål och vägde 478 kilo.
Klumpfisken ligger ofta på sidan vid havsytan när det är lugnt väder med fenorna viftande och kallas därför också ibland för solfisk. När den halas upp ur vattnet ger den ifrån sig ett grymtande ljud.
Lotusblomman är en vattenlevande växt, med rötterna i dyn och kronbladen som sträcker sig mot skyn. Den är till utseendet lik näckrosväxter men är inte släkt med dessa.
Lotusen finns i två arter och växer i Nordamerika, Asien och norra Australien. Den är en symbol för andlig utveckling inom vissa traditioner och är Indiens nationalblomma.
Den första snön har nu fallit över Peking, vilket är i det tidigaste laget. Närmare bestämt så har ingen snö fallit så här tidigt på säsongen på hela tio år. Men det var något särskilt med snötäcket över huvudstaden: det var framkallat av meteorologer.
Peking hade nämligen länge besvärats av torka och för att råda bot på detta så sprutades det in särskilda kemikalier i moln för att framkalla regn. Detta är en teknik som ofta ger resultat. Att regnet blev till snö berodde på minusgrader och kraftiga nordliga vindar.
Människan är ett uppfinningsrikt och kreativt djur med en stor förmåga till att skapa. Det finns många bevis på detta i form av vackra och magnifika byggnadsverk världen över. Ett av dessa vackra verk är en trappa som omges av två mysterier och som ofta beskrivs som mirakulös, oförklarlig och underbar. Jag pratar om spiraltrappan i Lorettakapellet, Santa Fe, USA.
När kapellet stod färdigt 1878 så hade man helt missat att göra en trappa upp till körläktaren 6,7 meter upp.
Ingen av hantverkarna hade någon enligt nunnorna bra lösning på problemet och ansåg heller inte att det gick att bygga till en trappa i efterhand. Fortsätt läsa ur ‘Spiraltrappan i Lorettokapellet förbryllar och hänför’
Viltstängsel är en vanlig syn längs med vägarna numera. De gör säkerligen sitt jobb med att hålla vilda djur borta från vägen, men inte i alla fall. Rådjur och vildsvin kan ha en tendens att ta sig utanför stängslet, i alla fall har det varit så utmed E4:an mellan Mantorp och Norrköping.
Nästan dagligen kom det tidigare ut rådjur på vägen, enligt Nicklas Sundström från Vägverket. Rådjur hoppar över stängslen, medan vildsvin gräver sig under dem.
Vägverket har nu kommit med en lösning; åtta viltuthopp vid de platser där problemen varit som störst. Ett viltuthopp är två meter högt med väggar i betong och hål i stängslet, som djuren kan hoppa ner igenom om de kommit ut på fel sida. Uthoppen har mjuk sand nedanför och har visat sig fungera bra, spåren i sanden avslöjar att de används.
Det går knappast att ta miste på en späckhuggare när man ser en. De korta, runda huvuden och stora kompakta kropparna tillsammans med dess svarta översida och vita undersida gör späckhuggaren till en syn som man inte lätt glömmer.
Späckhuggaren är den största arten i delfinfamiljen och är en välkänd tandval. Namnet sägs komma av att den attackerar större valar för att äta späcket eller när valkropparna flöt fastsnärjda längsmed valfångstbåtarna och männen var i färd med att ta vara på fångsten.
Men dess största födokälla är fisk och en och annan säl som de ibland har setts tvinga ner i vattnet genom att t ex bryta igenom isflak underifrån. Ofta utförs jakten genom ett intelligent samarbete mellan valarna i flocken. Flocken kan variera mellan 5 – 25 djur men har ibland setts bestå av tillfälliga grupper om 150 individer. Säkert en mäktig syn att beskåda!
Huskatter använder ett speciellt sorts spinnande läte för att få mat av matte eller husse. Det är i alla fall vad Karen McComb säger, specialist på kommunikation hos däggdjur vid Sussex Universitet i Storbritannien.
Hon har upptäckt att när vissa katter är hungriga så blandar de sitt vanliga spinnande med ett gnällande ljud som i frekvens liknar ljudet hos ett spädbarn i nöd.
Man lät femtio personer lyssna på inspelade ljud av katter med vanligt spinnande och med detta gnäll-spinnande och de flesta ansåg att det sistnämnda ljudet lät brådskande och inte särskilt behagligt. Kanske är det lättare för katten att få sin vilja igenom med detta blandade ljud.
För övrigt så är det lite av ett under att katter överhuvudtaget kan åstadkomma lågfrekventa ljud som spinnandet är, enligt McComb. Deras stämband är helt enkelt för små. Så hur gör de?
Jo, de kan vibrera musklerna som sitter under stämbanden och när de gör det mycket sakta, så uppstår det spinnande ljudet. Detta gör att de inre delarna av stämbanden är fria att samtidigt göra andra ljud. Som t ex det gnällande ljudet i hög tonart.
Mördarsnigeln heter egentligen något helt annat, nämligen spansk skogssnigel. Men de allra flesta känner nog till den under dess öknamn, som kommer sig av att den är kannibal.
Det är en art i familjen skogssniglar och livnär sig på döda och levande växter samt på kadaver.
Snigeln dök upp i Sverige sommaren 2007 och gjorde sig kraftigt impopulär bland trädgårdsägare och jordbrukare p g a sin stora framfart. Den förökar sig kraftigt pga den är hermafrodit, alltså tvåkönad, så att den kan befrukta sig själv men också för att den lägger stora mängder med ägg.
Men det verkar vara mängden nederbörd som ändå avgör hur många skogssniglar det blir från år till år eftersom de är beroende av hög luftfuktighet.
Enligt Jordbruksverket har den spanska skogssnigeln kommit hit för att stanna och man är rädd för att snigels angrepp på grödor kommer att bli större i framtiden.
Och eftersom man inte vet så mycket om den, så satsas nu pengar på att forska mer. Närmare bestämt 400.000 kronor som ska gå till olika fältförsök runt om i landet.
Det var under en rutinmässig koll som man från flygplanet plötsligt såg något som ledde till en överraskande upptäckt.
Nämligen underliga sädesfältscirklar som i sig skulle visa sig avslöja en 6000 år gammal hemlighet.
Dessa sädesfältscirklar är resultatet av begravda arkeologiska byggnadsstrukturer, som har inverkat på plantornas växande och alltså gett upphov till bildandet av cirklarna.
De begravda strukturerna inkluderar rester av tempel gjorda av trä och två massiva gravkammare med 6000 år på nacken. Den större av gravkamrarna är hela 70 meter lång. Fortsätt läsa ur ‘Sädesfältscirklar avslöjade forntida hemlighet’
Senaste kommentarer