Kackerlackor gör antibiotika i hjärnan

De utgör hela 80 procent av jordens djur; insekterna. Bland alla dessa insekter finns det en art som oftast inte väcker några ömma känslor eller glada tillrop – kackerlackan.

Kackerlackor fanns på jorden redan för 300 miljoner år sedan. Här är en som hittats i 40-50 miljoner gammal bärnsten. Foto Anders L. Damgaard.

Men nu kanske vi kan börja se kackerlackan i ett annorlunda ljus, i alla fall när vi förstår att de i framtiden kan komma att hjälpa oss.
Forskare har nämligen upptäckt något mycket viktigt med dessa små varelser:

I kackerlackans hjärnvävnad produceras naturlig antibiotika, något som bidrar till att insekten klarar att överleva i områden som är rena bakteriehärdar.

En kackerlacka kan klara att leva med ett infekterat ben exempelvis pga denna fiffiga skyddsmekanism. En infektion i själva hjärnan skulle dock vara dödlig för en kackerlacka, då den vore helt utan skydd. Fortsätt läsa ur ‘Kackerlackor gör antibiotika i hjärnan’

Ekorre adopteras av katt och lär sig spinna

Då och då hör vi talas om hur ett djur adopterar en varelse av annan art. Även om det inte är ett helt ovanligt fenomen så är kanske denna historia lite speciell.

En katt fick kattungar och ungefär samtidigt ramlade en ekorrunge ner från ett träd. Kattens ägare löste situationen genom att lägga ungen hos kattmamman, där den genast kände sig som hemma.

Kattmamman tar hand om ekorrungen som den vore hennes egen och nu kommer vi till det intressanta; den lilla ekorren har t o m lärt sig att spinna som en katt. Kolla bara in det här klippet:

Kantarellen är skogens guld

Skogens guld brukar den kallas, Cantharellus cibarius, eller i vardagstal kantarell. Den växer i barr- och lövskog i hela landet, förutom i Norrlands inland.

Den här läckra svampen kan man stöta på i skog och mark under en ganska lång period av året; från juni-juli ända in på senhösten om man har tur.

Kantarellen är till utseendet gul, har en slät översida och s k åsar undertill på hatten. Om du är orolig över att ta med dig en giftig svamp hem i din jakt på kantarell, så kan du vara rätt lugn. Det finns inga kända giftsvampar som direkt kan misstas för att vara en kantarell.

Tycker du att det är krångligt att leta efter kantareller själv och skulle vilja ha lite hjälp och dessutom är hundägare, så ligger du bra till. Nuförtiden finns det otaliga kurser och böcker som lär ut hur man kan lära sin hund att leta kantareller. Här är en liten instruktionsvideo om du är intresserad av hur det går till att lära sin hund kantarellsök.

Läs mer på  Svampguiden.com

Råkor kan lösa gåtan om medvetandet

Hur uppstår tänkandet och hur går det till när vi tänker? Vad är medvetandet? Dessa frågor kan kanske lösas med hjälp av ett gäng råkor på sju stycken individer.

Fåglarna, som bor hemma hos kognitionsforskaren Mathias Osvath öster om Lund, ingår i det största forskningsprojektet någonsin om djurs beteende. I projektet ingår
bl a institutioner i Tyskland, Österrike, USA, Japan och Nya Zeeland.

Mathias Osvath arbetar vid Lunds Universitet och kunde förra året visa upp en studie om hur schimpanser planerar för framtiden. Detta gjorde honom känd över hela världen.
Det var schimpansen Santino som demonsterade det hela när han lade undan stenar, för att ha dem till hands när det senare kom besökare. Han kastade helt enkelt stenarna på dem, i Santinos tycke, närgångna människorna. Fortsätt läsa ur ‘Råkor kan lösa gåtan om medvetandet’

Hästmannen får inte ha djur längre

Utanför Eksjö i Småland bor Stig-Anders Svensson, även kallad Hästmannen från dokumentären med samma namn och som visats på tv.
Stig-Anders har enligt Barometern/OT nu fått djurförbud, ett beslut som mötte stor uppståndelse och filmaren Peter Gerdehag är upprörd.

Han menar att Stig-Anders sköter sina djur klanderfritt och detta vet han eftersom han dokumenterat och följt Hästmannen i ett halvår för en uppföljning av dokumentären.

Beslutet om att ge Stig-Anders djurförbud verkar ha tagits på väldigt svaga grunder och baseras på hur man tror att djuren kommer att må den kommande vintern. Inte på hur de mår i dagsläget. Fortsätt läsa ur ‘Hästmannen får inte ha djur längre’

Ny stam upptäckt i Papua Nya Guinea

I Papua Nya Guinea finns det mer än 2,500 stammar med naturfolk som man känner till. Och nu kan man lägga till ytterligare en. Det har nämligen upptäckts en tidigare helt okänd stambefolkning inne i de djupa skogarna.

Nomadstammen som kallas Koroway, består av ungefär 3000 människor.
De pratar sitt eget språk och är jägare-samlare. De bor i hyddor uppe i träden och lever av djur och växter som finns i skogen.

Efter rapporter från missionärer om den tidigare okända befolkningen, så skulle tjänsteman för folkräkningen bege sig för att finna dem.

Det var ingen lätt uppgift. Efter att ha rest med båt från den närmaste permanenta byn, fick de sedan vandra i två veckor och då kom de ändå bara till utkanten av stammens territorium.

Intressant är också att forskare förra månaden hittade tidigare okända djurarter i Papua Nya Guinea, så det är uppenbart så att vi känner till långt ifrån allt om vad som existerar på vår jord, vare sig det handlar om människor, växter eller djur.

Läs mer på Discovery Online

Goda nyheter för försöksdjur?

Att det årligen förekommer mängder med försök på djur för att framställa läkemedel, är knappast någon nyhet.
Varje år är det trots detta inte mer än 20-30 nya läkemedel som lanseras internationellt och många läkemedel får rensas bort eftersom de inte gett några bra resultat vid djurförsöken.
Tester på djur är dessutom både dyrt och tidskrävande, vilket gör hela processen långdragen.

Forskare vet ju egentligen att vi människor inte ”är några råttor eller hundar”, som Sören Mattson, professor i medicinsk strålningsfysik, säger.
Med andra ord; tester på djur är egentligen inte tillräckligt tillförlitliga. Ändå utförs de.
Det bästa för både djuren och för oss människor, vore om det fanns ett nytt sätt för att framställa och pröva läkemedel som kunde ersätta försök på djur. Och nu finns det goda nyheter för alla försöksdjur och djurvänner; något som kallas mikrodos. Fortsätt läsa ur ‘Goda nyheter för försöksdjur?’

Fisk med händer och giftigt skinn

Den finns i nio nyupptäckta varianter av utseende. Det som är gemensamt, oavsett om den är röd, lila eller fläckig, är att den är en fisk och att den har händer.

Ja, du läste rätt. Det finns fiskar med händer. De kallas, ganska naturligt, för ”handfish” och nu skriver
National Geographic om de nio nya arter av handfisk som är namngivna och identifierade.

Sammanlagt finns det 14 arter av handfisk och de existerar bara i de grunda vattnen kring sydöstra Australien. Fortsätt läsa ur ‘Fisk med händer och giftigt skinn’

Nu har storken kommit

Berith Cavallin driver ett storkhägn hemma på gården i Stänkelösa i Skåne.  Det är ett nytt projekt sedan 2009 och ingår i Storkprojektet i Skåne. Nu för tio dagar sedan föddes den första lilla stork-ungen i det nya hägnet.

Stork-ungen som föddes vägde ca 75 gram och förväntas växa till ca 3 kilo på bara 5 veckor! En vuxen stork väger mellan 3 och 3.5 kg och äter en diet bestående av daggmaskar, kaninkött och fiskyngel. Förmodligen väldigt nyttig och god mat för en liten stork.

Hör en intervju på P4 Malmöhus, Om projektet i Skånskan, Bilder på bygget från SkOF

Han-Antiloper är riktiga skojare

Hon-Topi antilopen är brunstig en gång per år. Under denna dag kommer de ha sex med ca 4 olika hannar, 11 gånger vardera.

Det är kanske inte att undra på att Han-antilopen har utvecklat en något annorlunda taktik för att behålla honorna i sitt revir.

Då honorna ser ut att lämna reviret så beteer sig hannen som om en fara hotar. Han börjar frusta och står med blicken rakt i fjärran och verkar speja efter en fara. Honan stannar då ofta upp och hanen får lite mer värdefull tid att spendera med honan.

Upptäckten gjordes av ett forskarlag från Universitetet i Liverpool som varit i naturreservatet i Masai Mara National Reserve i Kenya.

Fortsätt läsa ur ‘Han-Antiloper är riktiga skojare’